På fredagkvällen letade sig hela ön ner till den gamla livräddningsstationen vid hamnen. Till kajen anlände Wittus med ytterligare passagerare som lockats för att lyssna på kvällens opera Goyescas.

Operan är skriven av E. Granados och sjungs helt och hållet på spanska, alltså ett språk jag inte riktigt hanterar. I huvudrollerna ser man portugisen Marcos Santos, Helena Janzén, Kristina Lindberg och Jocke Berg. Och de skötte sig alldeles utmärkt och trots att jag inte förstod vad de sjöng så påstod en spanjor som var på besök att deras uttal var bra.

Som debutant på opera tyckte jag att det var riktigt bra, fastän jag inte har något att jämföra med (utom kanske min egen, som kanske inte riktigt räknas hit)  Med de enkla medel de faktiskt hade, alltså en liten träscen, noll rekvistia utom kläderna de bar och endast ett piano, en klarinett och en cello som musik till sången så klarade de ut det väldigt bra och det blev vackert i sin enkelhet. Och inte tala om akustiken inne i den gamla träbyggnaden. Musiken spred sig och fyllde en från varje litet hörn.

Nej, inget har jag att jämföra med, men det var en upplevelse som jag inte kan ge ris för. För det var vackert och jag älskade varje liten minut av det. Speciellt vissa av spelarnas minspel som visade exakt hur de skulle tolkas.

Alltså en femma för deras tolkning av E. Granados Goyescas