och du sydde fast ditt ansikte bakom mina ögonlock,








och jag inser att ett sista andetag
skulle vara så mycket enklare
än att ge mitt hjärta i handen på någon
som ändå inte vill ta hand om det

men älskling,
jag ler fortfarande åt våra minnen
och jag saknar dina andetag
här bredvid mina






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0