-  Andreas, nu är du inte rättvis!
 -  Nej, men det är så det är. Livet är inte rättvist

Ja, så sa en gammal klok lärare till mig för några år sedan. Det jag gjorde då var att blänga surt på honom, vifta bort orden som en irriterande fluga och gå därifrån med förargade steg. Det är inte förrän nu, som jag inser vad de där orden egentligen betyder, nu när jag sett lite mer av världen än vad jag hade sett då. Och visst är det så. Livet är ta mig fan inte rättvist.

   Nu kanske ni tror att jag menar de där små vardagliga orättvisorna, som att "hon har mycket snyggare figur än jag" eller "han får alla han pekar på" eller "han kan det så mycket bättre än jag" eller "hon fick MVG och jag bara VG för samma arbete". Visst är det orättvist och visst stör man sig. Det är sådana där saker som kan förstöra en hel dag och orättvist är det. Det finns ingen som aldrig har tänkt något liknande.  

   Att folk i andra länder ska svälta och också dö för att vi ska överleva och leva väl. Det är orättvist.

   Att en passagerare ska behöva offra sitt liv för att föraren inte kunde hålla sig nykter nog att manövrera bilen och ändå klara sig. Det är orättvis.  

   Att vissa måste fly från det enda trygga de har för att krigen härjar precis utanför dörren, när en annan sitter och oroar sig för att man ska bli av med plånboken på stan. Det är orättvist.

   Att samma person gång på gång misslyckas med allt han eller hon gör, när andra kan rusa på, göra samma misstag och ändå klara sig ur det. Det är också orättvist.

   Att en människa ska behöva utsättas för allt för stora krav och alldeles för svåra val bara för att någon annan ska må bättre. Det är orättvist.
  

Livet är helt enkelt inte rättvist någonstans, det bara är så. Med detta menar jag inte att jag tycker om orättvisor. Tvärtom. Jag hatar dem och det vet jag många fler, som alla. Klart att ingen tycker om att bli orättvist behandlad. Speciellt när det berör en själv.

  Men jag vill tro att människan kan göra varje situation till det bättre, så vill jag tro och jag vet att vi har alla möjligheter i världen till det. Så det är bara att ta och bita i det sura äpplet och göra det bästa man kan. För livets gång kan vi inte ändra, men alla kan vi göra något som kan sudda ut lite av alla orättvisor här i världen.