Let me lay down beside you

Ibland önskar jag att jag hade fötts i Norrland
eller åtminstone hade deras syn på avstånd,
för då skulle tjugo mil
eller så
inte vara någonting

för Småland känns alltid lite för tom
just sådana här dagar
och med vetskapen
att de som betyder allra mest

befinner sig miltals härifrån


Jag saknar er


ja, ni vet vem ni är

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0