SNART TILL SALU FÖR LÄGSTBJUDANDE

Detta är Skalman, en allätande, självgående gräsklippare. Just för tillfället är han bannlyst från trädgården av mig då vi inte kommer helt överens med varandra. Allt för att han gör allt för att irritera mig. Äter bara på det han inte ska äta på. Pinnar, bordsben, cyklar, eltråd. Välter också allt han kan, som idag då han välte en burk fylld med vit färg i så att det nu finns en vit fläck mitt på gräsmattan.

Mamma och pappa får hädanefter se till honom själva, jag har fått nog!

Uppdatering från Småland:

Skalman har idag vält omkull en cykel och därefter kört över den. Tror det blev punka..




Och imorgon Norrköping, då återses vi :)

De spränger hus här i Småland. E22an har varit avstängd och husdelar ligger överallt.

Fick flow på sitt skrivande nyss, men jag som tappa det nu. Kanske en promenad hjälper att få igång geniknölarna igen. Eller eventuellt en kopp kaffe till.

Jag skjuter duktigt upp hemtentan till det som kallas senare. Det blir lätt så ibland. Och vår kursledare fortsätter med sina misstag och skriver fel i själva tentan. Blir tvungen att ta tillbaka och göra om och skicka ut nytt två timmar senare. Kära kursledare, förbered dig på en slakt på kursutvärderingen. För allt och mycket.

Sitter och pluggar fortfarande! Herregud! Ibland så förvånar jag mig själv, men nu får jag allt ge mig. Böckerna lägger jag ihop nu och jag ska njuta av lite tvtittande innan John Blund hälsar på.

GAAAH! Vill se nästa Chuckavsnitt nu!!! Men nej, måste fokusera. Fokus på litteraturen och uppgiften. Fokus!

Tänker göra som jag alltid gör, fejk it til' I make it. Seminarium, här kommer jag!

Gott nytt 2011 får man väl säga då

Jag och min bror är nog rätt galna ibland och vissa kanske skulle säga rätt uttråkade eller rastlösa, men att vi suttit dagar i rad och försökt lära oss teckenspråk är ett bevis på just det. Skrattat och fumlat med händer och fingrar om vartannat, för vissa av försöken har varit rätt misslyckade, men vi har ju rätt roligt åt det.

Egentligen borde jullovet vara lite över för mig, men jag fantiserar fortfarande ihop en vardag full av ledighet och startar det nya året med att skjuta upp allt måste-måste-göra och gör sådana där roliga saker istället. Bra början, jag som tänkte att jag skulle sluta med det och skaffa lite mer självdisciplin det här året. Hittills går det.. sådär. Men att fika med vänner, sjunga med kören och gå hundpromenader är faktiskt mycket roligare än att skriva om kvinnor på arbetsmarknaden. Kommer ändå ingen vart. Tänker så det knakar och hoppas fortfarande på att orden vill skriva sig själva på pappret. Det gör de inte, så jag får väl ta tag i det. 

(Vackrast är att våra kära föreläsare jämt tjatar om att vi ska titta ur så måna perspektiv vi kan, för endast ett räcker inte och så ger de oss gruppen kvinnor, för tredje gången. Genus är det jag kan bäst nu, just so you know) 

Vill förövrigt meddela att jag inte avlagt några större löften i år, mer än att jag då kanske skulle skaffa mig lite självdisciplin. Men med tanke på hur bra det gick förra året, så kanske jag ska ta mig en funderare över detta.

Men nu, fokus. Kvinnor, arbetsmarknad, makt. Go! Tänk, tänk, tänk...

2010 ska jag:

~ Välja en utbildning jag verkligen vill läsa
~ Börja laga mer mat (Nudlar is from now, big NoNo!)
~ Börja en träningsform jag gillar
~ Besegra min scenskräck
~ Upptäcka en ny storstad inom Sveriges gränser
~ Besöka åtminstone ett land utanför Nordens gränser
~ Göra något vågat eller som jag aldrig gjort innan
~ Våga möta sanningen...

6 av 8 är faktiskt riktigt bra. Och det är ju faktiskt
två dagar kvar av året. Ingen big deal, jag jobbar
ju bäst under press. Har jag för mig

2010 har varit
glädjesprut, kärleksfull, hjärtesorg, vänskapförlivet,
saknig, vemodig, vacker, dramatik, bitterhet, drömmar,
tårar, lycka, spänning, skämtsam, ironisk, utmaning,
hemlighetsfull, underbar

och egentligen helt omöjlig att beskriva.



Det finns en del jag gjort, sagt och inte sagt, som jag verkligen ångrar, men om det är något jag lärt mig 2010 så är det att det som hände då, förr innan idag, är fastnitat i historien och det finns inte en chans att man ändra det. Göra något gjort, ogjort. Bara sudda ut lite av det genom förlåtelse och förståelse.  Jag ska försöka mig på det nu om jag inte redan har börjat.

Och det här får också bli mina visdomsord till er kära läsare.




Och tack till er alla som jag fått dela detta fantastiska år med!

Det är som en käftsmäll varenda gång, när ska jag någonsin vänja mig?

Det har blivit lite som lugnet efter stormen nu några dager så här efter tentan. Finns några artiklar jag borde läsa, men jag har lite ignorerat dem och gjort sånt som jag verkligen velat göra. Och behövde. Jag har varit på teater, på trappan och umgåtts med andra studenter, umgåtts med underbara människor ute på Borgen och lyssnat när några av dem spelade inne i stan igår och allt har varit awesome! Samtidigt som det inte känns som det ska.

Just nu är jag i stort behov av en stor varm kram som vet precis vad den menar, samtidigt som jag bara vill stänga in mig i lägenheten och ruttna på en stol ifred. Men så kalla mig Fröken Svår då.

Både glad och ledsen åt en grej

 

Återvänder ständigt till gemensamma minnen som jag aldrig kan få tillbaka och glömmer allt för ofta bort vad som är viktigast just nu. Att minnas allt det där fina, men våga släppa taget och skapa nya minnen, med människor jag fortfarande tycker om och med människor jag kan tänkas tycka om senare.

 

Jag tror jag känner mig lite vilsen bara, men jag vet att det går över. Man behöver vara vilsen ibland för att hitta nya vägar.

Korshänvisning. Europakonventionen. Man straffas inte, man får en påföljd. Höstlukt. Förordning. Förmögenhetsrätt. Rekvisit. Subdelegation. Hur? Regler. Vad är gällande rätt? Fritt skön. Brottsbalken. Rättkällor. Dispositiv. Portalparagraf. Principer. Lagar. Indedutiv. Han blir hon, men hon kan inte bli han. Kroppkakor. Juridisk person är den fysiska individen.. nej, det var stat, förvaltning eller AB. Rättssäkerhet=Rättstrygghet? Civilrätt. Propositioner. JO. Relativ. Bokstavstolkning. Saknad. Nödvärn. Lagstiftningsprocess. Duscha. Högsta domstolen. Yngre lag går före äldre. Tvistemål. Rättspraxis. Sjunga. Oxfiléligan. Telefonjour. Legalitetsprincipen. Doktrin. Maila info. Propotionalitet. Sveriges rikes lagar. Vattna. Europarådet. Dammsuga RF 8:1. Stadgar. Kaffe. Barnvakt. Planera helgen. Kaffe. Filosofera. Handla. Grundlagar! Diska. Musik. Dagdrömmeri.


Hmm.. det hände en grej med pluggandet..

Jag vill inte det här mer, jag kan inte döda tentan

Det är för ensamt att sitta och skriva tenta och jag är uppenbarligen inte bra på det. Jag vill inte sitta här och spy ord jag knappt själv förstår på ett dokument som ska lämnas in för bedömning.

Jag vill sitta och skratta tills jag får ont i magen i vårt lilla mörka hörn på Världens. Vill sitta och ha filmmaraton till sena natten. Jag vill ligga och lyssna på andetag som bryter nattens tystnad. Vill dricka te och spela Talisman med gott sällskap. Vill prata bort en livstid om allt och inget i ljuset av stearinljus. Jag vill diskutera det nya inom teknik- och naturvetarvärlden. Vill ligga och räkna stjärnor och rita mönster på himlavalvet. Vill känna nattens kyla mot mina bara fötter. Jag vill känna trygga armar runt mig. Vill titta på en dålig teater. Vill fånga snöflingor på tungan. Och jag vill sitta på en bänk och titta ut över strömmens vrivlande vatten.

Nej, jag behöver.

Fredagskvällen stavas hemmagjord pizza, massa te och lite sällskap av en viss dr House. Och det är sant som de säger, säsong 6 är sjuukt spännande!

Förträngda minnen bubblar upp till ytan och jag vet inte om jag vill stanna kvar med dem eller om jag ska göra som jag brukar, trycka ner dem i en skokartong och putta in den så lång in under sängen jag kan och sedan fly. Springa tills lungorna spottar blod och benen inte orkar ta ett steg till och då återvända hem. Jag skulle kunna göra som jag brukar, sova oroligt om nätterna och springa mig dödstrött om dagarna runt livet med minnena som jag så enträget försöker att radera rivandes i ryggen. Jag kan göra som jag brukar, jaga rätt på andra tankar och koncentrera mig så mycket på dem att jag tillslut imploderar och stänger ute omvärlden, bara för att slippa visa upp ett försvagat inre.

Jag vet inte ens varför jag flyr från dem, jag vet bara att jag rusar i panik så fort jag hör dem andas i mitt öra, i tron om att jag ska kunna få den där blodklumpen i bröstet att börja pumpa som vanligt igen om jag bara springer tillräckligt fort. Och ibland också i tron om att ge mig andrum och njuta av en stunds tystnad, men jag hinner aldrig ens hämta andan förrän jag måste vara på språng igen. Jag är trött på att springa nu. Jag är på rymmen från flykten och låter mig översvämmas och näst intill drunkna i minnen, så djupt begravda att jag knappt visste att de excisterade och så många att de aldrig tar slut. Sväljer dem med saltvatten och önskar att de skulle ta slut någon gång, men ber att de aldrig mer ska lämna mig igen. För även om jag aldrig kanske kommer kunna leva med dem, så vet jag att utan dem överlever jag inte.

Ja, jag blottar och nej, jag är inte okej

Ibland önskar jag att jag hade fötts i Norrland
eller åtminstone hade deras syn på avstånd,
för då skulle tjugo mil
eller så
inte vara någonting

för Småland känns alltid lite för tom
just sådana här dagar
och med vetskapen
att de som betyder allra mest

befinner sig miltals härifrån


Jag saknar er


ja, ni vet vem ni är

Andas ut

Helgen kan bara stavas på ett sätt. Stekhett. Först den tryckande hettan utomhus som vi alla tagit del av, för att sedan gå och ställa sig framför ett stekbord i kläder som inte kan andas. Jo, men det blir ganska varmt då. Men nu är jag ledig i några dagar och ärligt talat är jag glad att det inte är lika varmt idag som det var i helgen. Då hinner man återfinna vätskebalansen igen. Men ska åka upp ikväll tills Lotta slutar, för vi ska hitta på bus !

Hade Skalman ute igår och jag blev förvånad, för han gjorde ingenting igår. Inga rymningsförsök, åt inget olämpligt, fastnade inte någonstans. Nä, han strosade runt i trädgården och gjorde för en gångs skull det han skulle göra. Ja, jag var riktigt stolt över honom, tills jag skulle ta in honom igen.
Då självklart skulle han gå och bita i elstängslet som vi har runt trädgården i försvar mot rådjuren. Elchock fick han då och jag tror hjärtat stannade på honom, för där låg han sen utan att röra sig. Och vad gör man i en sån situation, för så jäkla enkelt är det inte att ge hjärt- och lungräddning på en gräsklippare, hur lik en hund han än är. Jag fick helt enkelt bära in honom och sitta vid hans sida tills han återhämtat sig. Efter någon timme slutade han att blinka och han kunde ta sina första steg igen. Så nu är läget stabilt igen och Skalman är okej.

Ja säga vad ni säga vill, men Skalman är ett större äventyr än en hundvalp.


Naturlag #1: Anna kommer inte överens med tekniken och tekniken kommer inte överens med Anna, så det är de i alla fall överens om.

Detta mina vänner är Skalman och vårt nya husdjur.

Så den som söker efter ett lätthanterligt husdjur som sköter det mesta på egen hand så är detta valet för er. 
Han kräver ytterst lite omsorg, kanske en lite klapp på huvudet då och då och vässade klor. Behöver inte rastas varje dag och när man gör det, så nöjer han sig med att gå runt i trådgården och sköter sina behov helt på egen hand. Borde inte vara rymningsbenägen, men om detta händer så är han inte allt för snabb och man springer lätt ifatt honom.  
Äter allt som kommer i sin väg som inte är för stort eller kantigt, men äter helst gräs.
Klarar sig hemma själv en längre tid utan att man behöver ta med honom i bagaget eller hysa in på pensionat.
Dock får man hålla ett litet öga på honom då han har en tendens att göra lite som han själv vill, en lydnadskurs kan vara nödvändigt.
Klarar av att vara tillsammans med andra djur, dock kan andra djur inte riktigt klara av honom.

Perfekt som sällskap ute i trädgården!

Skalman i mitt hjärta! :)