Come on closer, make me immortal with a kiss

Flyttgubbe och barnvakt. Det är vad jag är den här helgen och det är faktiskt ganska kul. Och jag har något att sysselsätta mig med, även om tiden går lite långsammare än vad jag är van vid. Van vid från Borgen.

Imorgon åker jag hem till smålandsskogarna igen för att vara ledig ända fram till söndag. Så är du i hemmatrakterna och vill träffa mig, hör av er! Jag har inte mycket vettigt för mig tills dess. Så imorgon lämnar jag Norrköping och det här året placerar jag nära mitt hjärta. Jag glömmer aldrig vad vi upplevt tillsammans och vad ni skänkt mig. 

Men jag har lärt mig att det blir vad man gör det till. Därför kommer jag göra en massa, för att få det bra. Ska fylla sommaren med just det jag behöver, inte tappa kontakten och aldrig ge upp om mig själv. För det har jag lärt mig att man inte ska.







(Och jag undrar lite, så här efter två dagar, hur hundrafyrtiotvå timmar kommer att vara)


All I need is you,

Och plötsligt drabbades jag av något som skulle kunna kallas seperationsångest

Det var när jag insåg att jag snart ska åka hem till smålandskogarna och vänner som jag umgåtts med tjugofyrasju i ett helt år kommer plötsligt befinna sig miltals därifrån. Och det var när jag insåg hur mycket en bussbiljett kostar.

Varför ska vi vara så utspridda för?


Kom ihåg mig då,

Tvåhundrasextiotvå dagar
Tusentals minnen
och miljontals tårar

Att lämna Borgen känns tungt just nu, för det var här jag hörde hemma. Det kommer att svida ett tag till, men jag vet att det går över. För vi kommer ses igen, på ett eller annat sätt. Det kommer kanske inte bli sena nätter med prat och skratt tills samvetet tar över. Inte heller detta springande mellan husen. Inte middag med de andra i kursgården. Inte vakna och höra Lollo stöka runt i köket. Inte mer känslan av vår lilla familj.
Men dessa minnen och känslor ska jag bevara intill mitt hjärta och ta fram när dagarna ser lite för gråa. För att locka fram ett leende.
Och jag kommer sakna er. Så fruktansvärt mycket, men jag vet innerst inne att fdet inte är över än. Våra liv har inte skiljts åt för alltid.

Inflyttning
Herrgården
Wadström
Teaterpedagoger
Världens
Kursgården
Nudlar
Här kommer vi
Näkna
Maffia
Festligheter
Pannkaksfest
Cykeltur
Obefintlig sömn
Film i KG
Måndagsrundan
Godmorgon
Örfilar och smek
Statyer
Skrattcirkeln
Kulturnatten
Innebandy
Östgötateatern
Forumspel
Överhuset
Måsen
Äppelpajstävling
Utsträckta ryggar och kastanjepåsar
Ataljéarbeten
Månadsfest
Talisman
En kopp kaffe tack
Text och skiss
Ljudklumpen
Pang
Luciafirande
Julcabaret
Snöbollskrig
På jakt efter data i Ingelsta
Dagens kommentar
Monologarbete
Våretyderna
Friskis&Svettis
Grunkarnas månadsfest
Fantastiska människor
Jollys
Sjätte mars
Pjäsarbete
Lägenhetsfestival
Utlåst
Lejonkungen
Picknick i Ekbacken
Disneykväll
Känslokaos
Föreställningar
Litauen
Underhuset
Känslokaos #2
Utspark
Bästa klassdagen

Och det här är inte ens alla minnen



Tack alla underbara människor som har lärt mig vad livet mer innebär
och utan er så hade jag inte klarat mig igenom detta år.

Puss!


Som nu, när teater känns mer relevant

Nu är det två dagar kvar och det känns

Denna vecka är bara städa, utvärdera och umgås med alla en sista gång om gäller. Och det är tungt. Kanske svårt för er utomstående att förstå hur tungt och ledsamt detta är, även om jag vet att vi måste vandra vidare. Det finns inte så mycket att göra mer än att njuta och dra ur det bästa ur de här dagarna som är kvar, så jag kan minnas tillbaka och inte kunna ångra någonting av detta året.



<3


Vi är de som förlorar men jublar ändå




Överöses av minnen


Jag vill inte åka härifrån!





Håll om mig inatt,




Tack, M och L för era kloka ord. Ni sa det jag faktiskt behövde höra idag. Puss<3




Take a picture of this with your heart and keep it safe forever

Hemma igen från Litauen och ska vi vara riktigt ärliga så har jag haft hur kul som helst! Det var skönt att bara komma iväg hemmifrån ett tag.

Att resan gick lite som den gick kan vi inte göra så mycket åt. Vår buss som gick från Riga till Klaipeda gick självkart sönder när vi åkt fyra timmar och hade 6 mil kvar. Vi fastnade på en mack och fick sitta där i fem timmar innan vår chafför insåg att han inte kunde laga bussen och fick kalla dit en extrabuss. Alltså en resa som skulle tagit oss fem timmar tog tio timmar istället.

Dagen efter hade vi workshops med två olika lärare där. Den ena som jag är bombsäker på är Carl-Eriks hemliga bror, både för att han såg ut som Carl-Erik fast med hår och att ha betedde sig som honom, fast lite mer. Den andre hade bara massa kloka saker att säga, vilket fick mig till en massa insikter.

På onsdagen så tittade vi på två olika lektioner i teater och sedan på två stycken teaterpjäser på Litauiska. Jag fattade inte mycket av dem, skulle jag vilja påstå. Men det var fint att titta på och man ville verkligen veta vad de sa. Sista kvällen blev sådär perfekt och bra som en sista kväll kan bli och jag har inte skrattat så mycket på riktigt, riktigt länge !

Vad jag kan säga om Litauen för övrigt är att det är vackert med sina kontraster mot nytt och gammalt. Att det bara finns två olika väder och det är antingen strålande solsken och jättevarmt, eller spö i backen och åska. Maten bestod i princip av mos, gröngula ärtor, rivna rödbetor och konstigt kött jag inte vill veta vad det var på skolan, men på resturang var två kilo kött och fyra potatisar bredvid, men det var billigt.

Jag har haft en helt underbar resa och tackar alla som delat den med mig. Ni är helt fantastiska! <3
 



~ Besöka åtminstone ett land utanför Nordens gränser


Du är svår att leva utan, jag är svår att leva med



Mot Litauen!


Tillbaka fredag igen


Du sa du behövde tid och du hade tid

Så var sista föreställningen slut och jag tackar alla som tog sig tid för att komma och titta. Tack!

Imorgon bär det av mot Litauen där det blir ännu mer teater, fast från en annan synvinkel. Måndag landning i först i Riga och sedan mot Klaipeda. Fullspäckat schema tisdag och onsdag. Sedan torsdag hemresa med först två timmar i Riga. Hemma igen fredag eftermiddag. 
Och jag ska verkligen skärpa mig med foton och ska försöka fota och visa hur kul vi har det därborta på andra sidan Östersjön. 

Men innan jag åker vill jag hälsa till mina små URKbarn nere i Malmö att de är sjukt bra och att de ska ta hand om sig själv och varandra nu när allt är över. Och ta det lugnt på hemfärden nu och tala inte med fula gubbar! 

Pöss

Even the wrong words seem to rhyme

Nu är det tre föreställningar kvar, sen rivning och sen mot Litauen.

Idag är det ett år sedan jag sökte hit. Ett år sedan jag satte min fot för första gången här på Borgen. Ett år sedan jag tänkte "jag kommer lätt inte komma in". Tänk vad fort det gått ändå. Jag vill inte ens tänka på hur kort tid det är kvar. Vill inte. Vill inte lämna det här stället, jag trivs ju så fruktansvärt bra här! Tänk om jag bara fått stanna tiden...
Det var exakt ett år sedan jag träffade Lollo för första gången, därför firade vi med paj och bara umgås vi två. Awesome:) Redan funderingar på hur vi gör nästa år
Ett år sedan. Vart tog tiden vägen?







(Det var exakt ett år sedan jag träffade dig för första gången)


You are the wind at my back










Jag vet att ditt liv tar upp tiden och jag vet att dygnet borde ha fyrtioåtta timmar för att man ens ska räcka till. Jag vet att jag kunde hört av mig till dig, men jag vet också att du alltid finns där och ställer upp när jag behöver. Ändå saknade jag dig i helgen. Det fanns en plats längst fram som ekade tom hela helgen.  

Ska jag vara ärlig? Jag behöver dig nu. Jag hade behövt dig idag. Och igår. Och massa dagar innan dess. För du är en av mina ljuspunkter i mitt liv. Du stöttar och vakar över mig. You are the wind at my back.

Jag önskar du vore här. Jag önskar verkligen att du vore här nere hos mig nu..
















(Jag ville. Jag ville verkligen! Men orden räckte inte till. De räckte inte och jag förmådde inte säga det. Förlåt.)


PREMIÄRDAGS!

Jahapp, så har man spelat fyra föreställningar då. Och det går ju hur bra som helst, varför var jag orolig?! Okej, onsdagens föreställning gick ju åt fanders, men vad sjutton. Det kan inte gå bra jämt. (Fast innanför pannbenet ekar fortfarande gälla skratt)
Och imorgon är det premiär. Det är ju faktiskt lite mer skrämmande, men det går nog bra det med. Hoppas jag... (Lite självförtroende Anna!)

Så har ni inget vettigt för er i helgen, eller 13-14 maj, så varför inte titta förbi i Norrköping och titta på lite teater. Och ni vet vart ni ska titta. Just det, www.folkbildning.net/~Studio.Tea Och gå in och titta varje pjäs för sig, där står tiderna vad än framsidan på hemsidan säger!

AffischBild-M.jpg


Kommer du? Behöver dig och jag saknar dig...


Håll om mig inatt,






Jag återkommer när jag funnit orden igen




RSS 2.0