Kära Marieborgare,

idag lämnar ni Borgen. Vissa av er bara för sommaren, vissa för en längre period. Men idag får ni era intyg och böcker och citat och trampar vidare mot nya mål med en erfarenhet rikare. Kanske ännu fler. Och jag återupplever en lindrigare verision av seperationsångest jämfört med förra året, men som en klok man sa förra året; "vi är ju bara ett telefonsamtal bort från varandra"
Jag skaffat på mig ännu fler nya vänner för livet och jag vill bara tacka för att ni klivit in i mitt liv och förgyllt det på era egna unika sätt.

Jag tänker inte vara mer sentimental än så, för jag vet att de som jag lärt känna och umgåtts mest med kommer att finnas kvar i mitt liv på något sätt. Men också ni andra kommer att finnas kvar på ett eller annat sätt och om inte, så är jag ändå glad att få lärt känna er.

Till er som slutar vill jag i år igen skicka med en dikt, som från början är skriven till min gamla grunkklass, som inspiration och lite som kom-ihåg för vad som är viktigast här i livet. Tack för allt mina vänner och på återseende!


Placera dina drömmar nära ditt hjärta
Ge dem vingar och låt dem flyga
på en höjd där du fortfarande kan nå dem
men där andra inte kan trampa sönder dem
under ovarsamma, avundsjuka fötter

Sikta mot månen
och om du skulle missa
så är du ändå bland stjärnorna